Länge sen sist men nu är vännen från staden tillbaka
Eftersom det var länge sedan denna vän var en del av min blogg är det dags igen. För inte så länge sedan sa han till mig att han träffat få människor med lika stort behov av ärlighet som jag. Förstår inte alls vad han menar? Behöver jag ärlighet? OCh rakhet? Ett liv där missförstånden minimeras till minimum? Jo, nog är det så allt. Och jag sitter här med lite distans till saker som inträffat och inser att ärligare än såhär kan jag nog inte bli. Jag är nöjd och stolt över mig själv över att jag talade om mina känlsor, mina tankar och mina åsikter. Utan krusiduller. Utan en chans till missförstånd. Dock lite förvirring kanske.
Det bästa är att jag vet att det är sådan här jag vill vara, det är sådana här människor jag ser upp till och drömmer om att vara. OCh för en gångs skull har jag varit sådan. Jag vågade och är nöjd. Inte för att händelsen utvecklade sig till det bästa av resultat utan för att jag levde upp till mina inre tankar om hur jag vill vara. Och ni vet hur det är, genom att öva blir man bättre. Att säga nej till småsaker leder till att man lättare lär sig säga nej till allvarligare saker. Att vara rak och ärlig en gång kanske leder till att jag vågar oftare. För ibland måste man våga, då vågar jag. Men ibland måste man bara våga för sin egen skull, det vågar jag inte alltid men ibland. Denna gång var en sådan gång, jag vågade för min egen skull.
Att våga för sin egen skull måste trots allt betyda att jag har vett att förstå at t jag är värd att vågas för och då är det kanske inte konstigt att livet ler mot mig.
Undra om posten kommer snart?
Sitter och njuter av tanken att jag snart ska träna mitt favorit pass och sedan luncha med en vän. Att morgondagen innebär träning och lunchning med en annan vän. Att jag ska ut i helgen och att jag då ska få ha på mig mina jeans, som jag numera tycker väldigt mycket om.
Njuter av att helgens sol har fört med sig gröna löv på träden och att hela staden är rosa av blommor. Att jag ska åka till plantagen och köpa blommor och jord och fixa min blomlåda.
Njuter av att jag är ledig i två dagar och att sommarens biljetter till Gotland är betalade.
Njuter mindre av ett möte som försvann. Att den sötaste pojken jag sett på länge inte är inom rimlighetens gräns. Att människors beteende inte är vad det borde vara. Att mänskligheten är fördärvlig och dyster. Men det finns ljusglimtar, mina vänner. Helt fantastiska. Jag tror nästan de tycker om mig...
Njuter av att sommaren snart är här och jag är glad. Ler oavbrutet och känner värme i kroppen. LÄngtar överallt och vill träffa alla jag känner, på samma gång. Bara för att jag tycker så mycket om dem. Snart är min syster och bror hemma igen och då ska jag träffa dem. Härligt!
Ha en bra dag! (Det ska jag)
...och nu kom posten.
Varför då, då?
Nu måste jag smörja lite försvarets hudsalva på läpparna så de slutar svida.
Le-listan
Har en lista klar i huvudet och tänkte dela med mig av den.
Saker som fått mig att le idag:
Träden som börjar bli gröna.
Två trevliga telefonsamtal.
Tanken på min kommande Palestina/Israel resa.
Ett värmande sms innehållandes fina ord.
Planen om att jag ska plantera blommor i min blomlåda.
Att krypa ner mellan rena lakan.
Att gurkan är billig och god igen.
Pratet om midsommar på Gotland.
Boken, 100 anledningar till att inte skaffa barn.
...och några saker till, fast de har jag glömt för stunden.
Svarta eller vitt. Nu gäller det, antingen eller.
Antingen gillar jag paj eller gör jag det inte och allt prat om att jag gillar skinkpaj men inte broccolipaj är som bortblåst. Här är det antingen eller som gäller. I den svart-vita världen där jag anitngen tycker om Nybro eller inte, inte en massa tjafs om att jag tycker om en del av staden medan avskyr andra bitar. Ingen mera hat-kärlek. Här älskar vi eller hatar. Tänk vad lätt livet vore, då skulle man i samma stund som man träffar en ny människa kunna bestämma om man tycker om personen eller inte. Och hålla fast vid det, för personen skulle vara antingen god eller ond.
Hum, mitt resonemang kanske faller i den stunden. Skulle människan då också födas ond eller god... Okej, kanske inte det ultimata men så mycket lättare. Så mycket mindre tänk, så mycket mindre vägande för och emot. För visst vore det skönt att inte behöva tänka sociologiskt på alla händelser i livet, att inte vända och vrida på dem. Att slippa fundera över varför och vilka händelser som har lett fram till just den här händelsen.
Och kanske handlar allt om att jag insett att det finns förklaringar till beteende jag inte vill acceptera. Eller är jag bara mesig.
grymt, knasigt och mycket roligt
Började med en grillningen på stranden i Halmstad och jag har sommarens varning. Använd inte de färdiga påsarna med blandad kol och tändvätska, de fungerar inte eller var det bara pojkarna i sällskapet som inte förstod hur de skulle göra för att få kolet att brinna. Min vän och jag la oss på den medhavda filten och lät pojkarna hämta drivved och elda, ibland är det skönt att upprätthålla de stereotypa könsrollerna. En stund senare njöt vi att kött och potatissallad, grymt gott men lite småkyligt om händerna.
Morgonen efter packade vännen och jag in våra väskor i hennes bil och begav oss ut på den långa, långa resan till Karlshamn. Ett stopp i Älmhult för intag av kaffe var underbart, solen sken och vi njöt på uteserveringen i bara tröja klockan tio på förmiddagen. Någon timme senare var vi framme hos den tredje vännen och vi begav oss ut på en shoppingrunda med tillhörande lunchande på kafét där coolingarna hänger och läget inför kvällen kollas upp.
Men inget av detta spelar egentligen någon roll ty helgens mål var något helt annat än detta, helgens mål var lördagens utgång och vi gick hem till vännen och gjorde oss i ordning. Jag var kanske klar först som vanligt men jag speglade mig nog mest. Mina vänner skrattade åt min fåfänga och berömde mig för mina nya stuprörsjeans. Glada ihågen begav vi oss mot Karlshamns uteställe och umgicks med folk.
Berusad av liv, tankar och kanske lite alkohol blev jag klockan 02.30 lätt upprörd över ett faktum jag ställdes inför, tog en promenad ute i friska luften för att lugna ner mig och var fortfarande irriterad. Vi vandrade sakta hemåt i natten och mina vänner sneglade på mig med jämna mellanrum och frågade och jag fortfarande var arg. Svaret var jakande. Vi kom hem, vi la oss att sova och vi somnade. Min irritation varade hela natten men så plötsligt på morgonen vaknade jag av att jag drömt en dröm. Min vän från ön hade ringt till mig och get mig en annan syn på saken. Hon fick mig att se sociologiskt på dilemmat. Det är jag henne tacksam för och bockar ödmjukt för kunskapen hon gav mig...
Denna dag har utan irritation tillbringats på luftmadrassen på golvet hos min vän med diskussioner och minnesbilder från nattens och helgens äventyr. Och dagen kunde faktiskt inte bli annat än bra med tanke på att den började med nybakade frukostfrallor och kaffe.
Tack mina vänner och alla andra jag mött den här helgen för glada skratt och trevliga stunder!
I arla morgonstund
Innan dess ska jag kanske packa ner mina nyinköpta jeans, fylla på pengar på kortet och duscha. Kanske. Om jag orkar.
Ska passa på att citera lite Winnerbäck igen... "Har så svårt att balansera mellan trygghet och panik". Jag vet hur det känns. Med en bror på gran canaria i en månad och en syster i Indien är det inte tryggheten som lockar mest kan jag lova. Men Palestina/Israel resan behöver pengar så jag ser fram mot den och håller mig i skinnet under tiden. Midsommar på Gotland ska dock bli grymt.
behövande?
Om någon behöver har jag några överblivna kramar att skänka till behövande. Bara så ni vet.
Kram, kram.
Ett växande problem
Fast det finns hinder ivägen. Fick en aha-upplevelse idag. Stod i omklädningsrummet efter träningen och duschen, tittade ner på mina fötter och konstaterade att knölen på min vänstra fot återigen var röd, något den varit till och från hela vintern. Jag tittade lite mer noggrant och kom snart fram till , fan den växer. Knölen växer! Kanske är det därför jag ibland haft så ont i foten att jag fått halta fram i vinter, för att brosket samlas i min fotknöl som bara blir större och större. Snart kommer jag inte kunna köpa snygga skor, bara fotriktiga skor.
Värst av allt vore om knölen gör ont så jag inte kan träna, då blir det jobbigt både för mig och för min omgivning. Kanske ska jag planera in ett besök hos en fotexpert och få lite tips och goda råd. Experten kommer tala om för mig att mina fötter inte vill tillbringa sommaren i ett par platta converse utan att de vill befinna sig i en sko med ordentlig sula. Jag kommer gråta och få vara utan mina efterlängtade skor...
Rumptaktik inför beachen
Något att tänka på inför sommaren...
Behöver jag tillägga att jag var på ett pass helt befriat från deltagare av det manliga könet?
Möte på bussen
Träffade en av killarna jag bodde med i somras på bussen idag, vi umgicks inte väldigt mycket i somras så blev positivit överraskad när han satte sig bredvid mig på bussen och vi fick ett trevligt samtal. Osvenskt beteende men mycket kul. Roligt med spontana människor som det inte är svårt att hålla igång ett samtal med, fast vi skämdes lite båda två över att vi först inte mindes namnet på den andra killen vi bodde med. Och konstaterade gemensamt att vi alla varit tråkiga under sommaren som inte haft mer kontakt med varandra, men de tär väl så det är. Lätt att vara efterklok när man vet att mötet sträcker sig över en tjugo minuters bussresa. Då kan man konstatera. Jag hade i allafall glömt bort honom men nu är jag påmind och det var trevligt.
Vadå buffelöl?
En buffeflock kan inte röra sig än den långsammaste buffel, och när flocken jagas är et den svagaste och långsammaste som dör först. Denna naturliga urvalsprocess är bra för flocken eftersom den genomsnittliga hastigheten och hälsostatusen hos flcoken höjs när de svagaste djuren slås ut.
På samma sätt fungerar den mänskliga hjärnan - den kan inte fungera snabbare än en långsammaste hjärncellen. Nu vet vi ju alla att alkohol dödar hjärnceller. Naturligtvis är det dom svagaste och långsammaste hjärncellerna som slås ut först. På detta sätt kan en regelbunden ölkonsumtion eliminera dom svaga cellerna och på så sätt medverka till att hjärnan blir såväl snabbare osm effektivare. Detta förklarar varför ma känner sig så smart efter ett par öl...
Tänk på det nästa gång ni har dåligt samvete för att ni går ut och festar!
Lär av kidsen utan jacka
Våren är här. Okej, det visste ni. Själv är jag röd om kinderna efter två timmar ute i eftermiddags solen. Det bränner gott. Medan jag satt där flög mina tankar iväg bort från jobbet och i mer intressanta riktningar. Som att termotern visade 14 grader i skuggan och att det var betydligt varmare i solen och varenda människa som gick förbi på gatan bredvid hade vinterjacka på sig. En del hade mössa också. Ungarna hade ibland termobyxor.
Jag vet att värmen inte är här för att stanna utan att kylan kommer komma tillbaka innan sommaren anländer. Jag vet att man fortfarande inte bör sitta på marken då den är kall och man kan förkyla sig, jag vet att man av samma anledning inte bör gå barfota ännu. Men hallå, är det inte typiskt svenskt att tänka att det snart blir kallt igen och värmen bara lurar oss. Är det inte typiskt svenskt att inte låta ungarna kasta termobyxorna och dra ner dragkedjan i jackan, idag var det ju varmt. Imorgon när de fryser drar de säkert upp den igen. Ungar är smarta. Tillräckligt smarta för att ta av sig vinterjackan när de är varma och ta på sig kläder när de fryser. Vi vuxna borde lära av dem istället för att lära ut konstiga beteende.
Förövrigt blir man inte sjuk av kyla endast, det måste finnas ett virus i kroppen också. Och ungar är inte stilla, det viktigaste är att de inte blir svettiga så att de sedan blir kalla och börjar frysa...
Behöver jag nämna att jag satt i t-shirt, jeans och barfota? Dock med ett liggunderlag under mig.
