Jag lever mitt liv i väntan på vadå?

Eftersom jag är inne på träningsspåret fortsätter jag där, jag har utmanat mig själv. Eftersom jag börjar bli lite musklig har jag omfokuserat på min träning. Lägger inte längre vikten vid styrkan utan på konditionen. Varför? För att mina muskler inte ska bli så tydliga och jag så biffig =). Men ett mål är givet att jag måste ha, viktpressen på bänken måste omförvandlas till mätbara mål i konditionsträningen i stället. Och efter en månad har jag hittat mitt mål att arbeta mot. Fem kilometer på tjugo minuter. Borde jag klara innan sommaren, jag är ju trots allt nere på 22 minuter redan...

Fast det finns hinder ivägen. Fick en aha-upplevelse idag. Stod i omklädningsrummet efter träningen och duschen, tittade ner på mina fötter och konstaterade att knölen på min vänstra fot återigen var röd, något den varit till och från hela vintern. Jag tittade lite mer noggrant och kom snart fram till , fan den växer. Knölen växer! Kanske är det därför jag ibland haft så ont i foten att jag fått halta fram i vinter, för att brosket samlas i min fotknöl som bara blir större och större. Snart kommer jag inte kunna köpa snygga skor, bara fotriktiga skor.

Värst av allt vore om knölen gör ont så jag inte kan träna, då blir det jobbigt både för mig och för min omgivning. Kanske ska jag planera in ett besök hos en fotexpert och få lite tips och goda råd. Experten kommer tala om för mig att mina fötter inte vill tillbringa sommaren i ett par platta converse utan att de vill befinna sig i en sko med ordentlig sula. Jag kommer gråta och få vara utan mina efterlängtade skor...