Jag lever mitt liv i väntan på vadå?

Kanske var han tio år, antagligen var han inte en dag äldre än sju. Den något runda pojken med mörkt hår och joggingbyxor såg i alla fall väldigt liten ut där han gick mellan de två poliserna. Poliserna som man ringt till efter att den lilla pojken vandrat ut från Willys med en påse chips och två dvd filmer, utan att betala. Poliserna som kom och körde hem den lilla pojken till pojkens föräldrar. Föräldrar som förhoppningsvis finns där för sin son och hjälper honom att förstå allvaret i siutationen. Föräldrar som kommer arbeta aktivt för att deras son inte fler gånger ska bli hemskjutsad av polisen.

Och själv skulle jag bara lägga ett brev på postlådan när min bussåkarkompis berättade hur allt gått till, jag märkte på honom att han var lite skärrad och lite stolt, det var han som uppmärksammat personalen om snattningen. Själv stod jag där och tittade efter den lilla pojken med nedslaget huvud och försökte förklara för den unga killen bredvid mig att det var bra gjort men inte för att Willys fick tillbaka sina varor utan för att ungen var ung och nu kanske skulle få en tillsägelse som skulle räcka för att få honom att inte sno fler saker. Men min bussåkarvän förstod inte vad jag menade.

Jag gick in på Willys med min träningsväska över axeln och funderade på varför ingen någonsin frågar vad jag har i den trots att det uttryckligen står vid ingången att väskor hänvisas till förvaringsskåpen. Skåpen som jag aldrig använder. Är det för att jag är tjej och ser väldigt svensk ut? Eller är det för att jag kommer ofta och personalen litar på att min trevlighet är ett tecken på att jag också är ärlig. Och det är jag ju, för det mesta i alla fall.

Men ändå, vad är då skillnaden mellan mig och den lilla snattande pojken på Willys? Vad var det som gör att i min värld finns det inget behov av att sno saker medan det i hans uppenbarligen finns? Hur kommer det sig att han som är yngre än tio år inte har spärren som säger att det är förbjudet att ta? Varför har han inte gränsen, rädslan eller respekten för mitt och ditt som jag hade i hans ålder?