Likt en tickande bomb
Med två arbetsdagar kvar känner jag att oj, vilket beslut jag har tagit. I ett Sverige med den högsta arbetslösheten på årtionden väljer jag att säga upp mig från ett fast jobb, lämna den vackraste pojken på jorden och åka på äventyr. Alla som känner mig säger dock att jag gör rätt, eller snarare att jag gör vad jag måste göra. Men ändå, lite knäpp är jag nog. Vad händer efter att juni är slut?
Mina vänner stöttar mig som sagt och varje gång jag uttalar ett tvekande ord säger de: Men, Hanne hur kulle du kännt om du inte hade gjort så här? Sant svarar jag och känner en sådan grym ödmjukhet inför mina vänners pushningar. Mitt hjärta fylls av värme och kärlek och jag känner att det ligger insytt i min kropp likt en tickande bomb som snart kommer explodera. Explodera av kärlek till alla jag tycker om.
du är helt underbar, Hanne!