Jag lever mitt liv i väntan på vadå?

Helgens insikter:

1. Det går att gråta till Förnuft och Känsla.
2. Jag skrattar när mina vänner gråter.
3. En rutten alternativt sur lök, luktar grymt illa.
4. Biljettkontrollanten på spårvagnen dyker upp när du minst anar det.
5. Teater är bra, riktigt bra.
6. Jag behöver berättelser för att leva.
7. Jag ska titta på bilder oftare.


Helgens människor:

1. Elin, såklart! (min vän som umgicks med mig)
2. Tom och Anna, såklart! (min bror och hans flickvän som lånade ut golvplats)
3. Tjejen på spårvagnen som slängdes sig in i Elins och min djupa diskussion om ödet.
4. Mannen framför oss i svängdörren som lovade att inte ge oss stryk, med ett leende på läpparna och självvalt missförstånd.
5. Killen som försökte få vår uppmärksamhet mer än en gång och hade självdistans.
6. Ängeln som väntade. (Förlåt, ett internt skämt).

Helgens mat:

1. Adams linsgryta, sålklart!
2. Chokladmuffinsen efter teatern.
3. Nudlarna på golvet på fotomässan.

Helgens redogörelse:

Helgen började med ett besök hos min gamla klasskompis som bjöd på linssoppa och lite prat, alltid lika trevligt. Visserligen hotades soppan av en sur lök, en doft som jag inte rekommenderar någon, det luktade avskyvärt men efter en tur ner till ica och en ny lök kunde soppan puttrande tillagas på lägenhetes gasspis. Efter några timmar var jag tvungen att bege mig för att hämta upp min vän på centralstationen och hon kom precis som planerat. Vi åkte en snabbis till min bror, bytte kläder och åkte till teatern. Förnuft och Känsla, Jane Austen, engelsk överklass på 1800-talet, romantik och för oss välkända karaktärer. Det var här min vän grät till Jane Austen och jag skrattade åt hennes reaktion. Fast det var bra, jag ska gå på teater oftare, det var underbart. Jag ska bli en teater människa.

Efter en sådan upplevelse som teatern gav oss kunde vi inte somna och klockan blev halv fyra innan vi slöt ögonen, dessförinnan hann vi med otaliga djupa samtalsämnen. Och de djupa samtalen fortsatte under lördagen, på väg till fotomässan, på fotomässan, på kafét efter mässan, på spårvagnen hem till min bror (det var nu vi blev avbrutna av en tjej som ville lägga sig i litegrann vilket hon gärna fick), samtalen fortsatte hos min bror där vi fick vissa pikar om pratsamheten hos oss, på kvarterskrogen och efter maten. Och alla ämnen kunde återkopplas till temat för helgen, Förnuft och Känsla.

Avslutningsvis vill jag tillägga Göteborg är underbart men nu ska jag försöka hålla mig borta ett tag, finns ju andra platser här i världen.