I huvudet på en artonåring
Har en sådan där underbar dag när jag tror stenhårt på mig själv och vet att jag är som gjord för mitt jobb. Har jobbat ett härligt tio timmars pass och avslutade det hela med att tala om för min pojk, som jag arbetar med, att han har den sötaste näsan på hela jordklotet, att jag ska gå hem men att jag dyker upp imorgon igen, lagom till frukost. Är vi nöjda och glada båda två då? frågade jag sedan. Både du och jag, blev svaret. Känns ju skönt.
Tog sedan som vanligt bussen hem och kunde, även det som vanligt, inte låta bli att tjuvlyssna på lite samtal. Denna gång fastnade jag i ett samtal om en kille som köpt en sportbil. Inget konstigt i sig kan tyckas. Killarna som diskuterade inköpet var dock rörande överens om att killen ifråga borde satsat pengarna på en betydligt billigare bil. Inte heller det något konstigt i sig. Artonåringar brukar ha starka åsikter om hur andra beter sig. (Oj, vad gammal jag lät nu..)
Igår när jag satt på bussen på väg hem från jobbet lyssnade jag på ett tjejgäng som också hade starka åsikter. Vad deras samtal handlade om? En kille som nyss köpt en bil. Har ni vissa aningar om vad som kommer? Just det, bilen i fråga var en sportbil och tjejerna ansåg att killen borde köpt en betydligt billigare bil.
Vad jag vill få ut av detta? Dels att jag bor i ett ganska litet samhälle, där samtalsämnet bland artonåringarna för tillfället är den nyinköpta sportbilens vara eller icke vara. Dessutom undrar jag varför all denna energi läggs ner på att diskutera inköpet, handlar det om avundsjuka eller något annat?
Tja, inte vet jag och jag tänker minsann inte lägga ner energi på att ta reda på det heller. Summera man nu detta inlägget skulle man kunna påstå att det aldrig hade behövts skrivas. Men lite roligt var det att lyssna på samma samtalsämne två dagar i rad och artonåringar är det alltid roligt att lyssna på.
Kan förövrigt tillägga att jag har en grönsakslasagne i ugnen och ett glas vin bredvid mig.
