Bilder!!!

Jag har funderat pa hur jag ska gora for att ge er en verklig inblick over livet har i Kambodja innan jag lamnar det och aker mot nya aventyr i Eskilstuna. Och kanske ar ratta sattet inte alls det jag tanker mig men det ar ett satt iaf. For att ni ska forsta maste jag beratta...

 

I kambodja foljer vi en annan tidsrytm och dygnsrytm an vi gor hemma i Sverige. Har foljer vi solen och dygnets ljusa timmar. Sedan jag kom hit har jag inte satt alarmet pa min klocka en enda gang ocg detta trots att jag for det mesta har borjat jobba halv atta. Vaknar gor man av diverse ovasen utanfor fonstret klockan halv sex, sen har jag for vana att ligga och stracka mig i sangen fram till tio over sex, tio minuter efter att min paris stigit upp och fem minuter fore att min syster stiger upp. Och inte finns det nagon stress sen heller, jag kanske gor nagra sit-ups, jag tar definitivt sopborsten och sopar ner gardagens damm och smuts mellan springorna i golvet. Sen tar jag min handduk och badklanning ute pa tvattlinan byter om och gar ner till duschen med papayatradet vaxande i mitten. Dagens forsta dusch brukar vara den mest svalkande och nastan lite smakylig men underbart skon. Efter dusch handlar det om frukost som intages sittandes i skraddarstallning (egentligen det manliga sattet att sitta pa men jag far dispans) pa bordet och ritktigt lycklig blir jag om det blir omelett som serveras tillsammans med riset.

 

Behover jag tillagga att allt detta gors i det ostressiga, lagom langsamma tempot som kan kallas kambodjanskt.


NEdan foljer lite bilder som jag snott fran min extra paris dator. (Extra paris innebar att det ar Fartuns paris, dvs den svenska tjejen som jag delar provins med och som ingar i samma grupp som jag)



jag, Fartun, Phearom och Chandeth.Brollopsdags med vanner fran KYA, killen till vanster brukar aldrig se sa har sur ut, han har alltid ett leende pa lapparna men nu vet jag inte vad han gor...





















Jag och Chandeth racker over en gava till brudparet samtidigt som de blir valsignade.
Min vardfamiljs syskonbarn, Leheang och Lysa. Forst var de bada radda men nu ar de allt annat an radda for mig, harligt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0