Kambodja

Så här alldeles i början av veckan som kommer sluta i Kambodja känner jag att förra veckan var galet intensiv. Jag kände slutade kolla på klockan eftersom jag visste att tiden gick alldeles för fort för att det skulle vara lämpligt, men nu är den avslutad och jag överlevde. Vad som däremot inte överlevde de var mitt löfte om att aldrig mer gå ut under en jobbhelg. Men lördagens utgång kan ha varit den trevligaste utgången under hela hösten och vintern. Varför vet jag inte, kanske för att jag visste att det var min sista dans i Jönköping för ett halvår framöver.

Vad som heller inte överlevde monsterveckan var mitt löfte om att bo i varje bostad i minst två år, efter ett och ett halvt år flyttade jag i onsdags ur lägenheten som var min drömlägenhet. Detta med blandade känslor men kanske mest en lättnad över att alla mina saker fick plats på diverse ställen.

Och för ett halvår framåt sa jag hejdå till världens finaste pojk och gav honom en extra kram innan jag gick.

Men summa summarum så känns det bra att mina väskor bor bakom fåtöljen hos Furbackens och jag bor i soffan. Det är en bra soffa! Och summa summarum känns det bra att jag har sett en bild på min parkamrat och att vi mailat med varandra. Och visst känns det bra att veta vilken helg jag ska till Nybro och att jag den 12 april flyttar till Eskilstuna. Men bäst kanske det känns att jag på torsdag får träffa mina nya vänner och vara nervös ihop med någon! (Fast jag är inte så nervös trots att jag känner att jag borde vara det)