Rysk kärlek gör inte alltid gott
För en tid sedan kollade jag på en miniserie, det borde jag aldrig ha gjort. Sen jag flyttade ut i skogen har jag kollat på deckare, skräckisar och thrillers men min mörkrädsla har varit borta. Lycklig och glad har jag varit.
Så fick jag för mig att titta på Doktor Zijvago, en mycket bra serie som utspelar sig under rysk revolution. Grym helt enkelt. Och plötslig hoppar jag till när konstiga ljud höres utanför fönstret. Tänk att det behövdes ett drama för att få mina känslor att återvända...
Kan det bero på att jag vet att sanningshalten var högre? Eller att den på ett trovärdigt sätt tog upp människors elakheter? Eller är det en kombination av alla svarta och mörka böcker, filmer och serier jag sett senaste tiden? Är det kanske dags att övergå till komedier? Att läsa feel-good romaner och låtsas att världen är rosenskimrande?
Ibland behöver man det. Helst efter Zivjago. Och Teratologen. Och allt annat mörkt.
Imorgon är det scout. Scout gör mig glad. Scout är rosenskimrande.
Så fick jag för mig att titta på Doktor Zijvago, en mycket bra serie som utspelar sig under rysk revolution. Grym helt enkelt. Och plötslig hoppar jag till när konstiga ljud höres utanför fönstret. Tänk att det behövdes ett drama för att få mina känslor att återvända...
Kan det bero på att jag vet att sanningshalten var högre? Eller att den på ett trovärdigt sätt tog upp människors elakheter? Eller är det en kombination av alla svarta och mörka böcker, filmer och serier jag sett senaste tiden? Är det kanske dags att övergå till komedier? Att läsa feel-good romaner och låtsas att världen är rosenskimrande?
Ibland behöver man det. Helst efter Zivjago. Och Teratologen. Och allt annat mörkt.
Imorgon är det scout. Scout gör mig glad. Scout är rosenskimrande.
Kommentarer
Trackback
